Jonloran Kiss Me Kate ''Cookie''
Bakgrund
Ursprungligen kommer pembroken från Wales, närmare bestämt från grevskapet Pembrokeshire. Man vet att rasen har funnits så långt tillbaka som till 900-talet. De fanns företrädesvis på gårdarna som låg i dalgångarna till skillnad från sin "raskusin " Cardigan som mer levde på bergsgårdarna. Detta kan vara en av anledningarna till den mindre och kompaktare storleken på Pembroken. Dåtidens hundar var gårdshundar med många sysslor. Att vakta sin familj, fånga råttor och naturligtvis valla nötkreatur.Rasen kom till Sverige första gången 1936.
Egenskaper
Naturligtvis finns gamla egenskaper kvar hos Pembroken vilket man ska vara medveten om vid sitt rasval. Det är ju en liten gullig hund men man ska inte lura sig av storleken. Det finns mycket hund under pälsen. Att göra en soffpotatis av sin Pembroke är inte att rekommendera. Eftersom Pembroken har sitt ursprung i nötdrivning, förstår man att det är en mycket energisk och uthållig hund med ett ganska tuff psyke. Med tanke på sin intelligens kan det blir väldigt mycket hyss och påhitt som inte faller i god jord. Ser man däremot till att aktivera sin hund på ett bra och lämpligt sätt så får man en helt underbar liten kompis, för trofastheten mot sin familj är väldigt stor.
Rasen
Pembroken räknas till de friskare raserna i hundvärlden och lever därför ofta ett långt liv. Storleken ska vara ca.25-30 cm och stå i god proportion till vikten. Pälsen ska vara rak, medellång och tät, även underullen ska vara tät. Det är ingen ras som ska trimmas. Pembroken ska vara robust och lågställd och ha en kraftig kropp och benstomme. Man talar ofta om det rävlika i dessa små hundars utseende, särskilt numera då svanskupering inte längre är tillåten. Det finns Pembroke som föds med stubbsvans liksom en annan trolig slälting, Västgötaspetsen. En pembroke ska föra sig med självsäkerhet och vara frimodig och vänlig.